Livet i snabbspolning!
Sen jag blev mamma så känns det som om livet går i snabbspolning, man åldras snabbare, barnet växer så fort, man gör inget annat än att jobba, ta hand om barnet, laga mat, tvätten och alla måsten.
Man panikbeställer något som ska få ens hud att se yngre ut för att man får panik för man börjar se rynkor...
Man inser att man tappat sig själv på vägen och undrar när man ska få tid att läsa den där boken man börjat på hundra gånger, eller göra det man vill...
Livet går extremt fort och det gäller att ta till vara på minsta minut. Om det så är att gå ut och ta den där promenaden i ösregn.
Min mormor dog för inte så länge sen, på grund av Corona fick hon aldrig träffa vår dotter.
Jag ångrar extremt att jag inte tog det där tillfället och åkte och hälsade på henne trots alla oväder, trots att vi var snuviga, trots alla saker som gjorde att vi inte kunde åka. Hon bodde en bit bort, men jag ångrar så att jag inte bara gjorde det. Det gick så snabbt i slutet och sen var hon bara borta, jag fick inte chansen att säga adjö till henne eller få ett avslut.
Det känns extremt jobbigt och jag tänker på det ofta. Precis innan hon gick bort fick min övriga familj hälsa på, men inte vi , för vi var förkylda och under corona tider.
Jag saknar dig mormor! <3
